GPS-trackers vs. Bluetooth-trackers: vad är skillnaden?

Två helt olika teknologier

Även om både GPS-trackers och Bluetooth-trackers används för att hitta husdjur, är tekniken bakom dem fundamentalt olika.

Kort sammanfattat:

• GPS-trackers använder satelliter för att fastställa position
• Bluetooth-trackers är beroende av telefoner i närheten för att rapportera plats

Denna skillnad påverkar räckvidd, tillförlitlighet och användningsområde.

Hur Bluetooth-trackers fungerar

Bluetooth-trackers har ingen direkt koppling till satelliter eller mobilnät. De kommunicerar enbart via Bluetooth, som är en kortdistans-teknik.

I praktiken innebär detta:

• Trackern sänder ut en Bluetooth-signal
• En telefon i närheten måste fånga upp signalen
• Telefonens position används som ”plats”

Om inga kompatibla telefoner finns i närheten, finns det inga nya positionsdata.

Begränsningar med Bluetooth-trackers

• Fungerar endast inom kort räckvidd
• Beroende av att människor med kompatibla telefoner är i närheten
• Uppdaterar inte position i glesbygd, skog eller terräng
• Olämpliga vid verkliga situationer där ett djur är borta

Bluetooth-trackers kan fungera bra för nycklar, väskor eller inomhusbruk, men har tydliga begränsningar för djur som rör sig fritt.

Hur GPS-trackers fungerar

GPS-trackers använder satellitbaserad positionering (GNSS) för att avgöra var enheten befinner sig. Denna position kan beräknas oberoende av andra enheter i närheten.

För att positionen ska nå djurägaren skickas den vidare via:

• Mobilnät (NB-IoT, LTE-M eller liknande)
• Bluetooth, när trackern är nära ägarens telefon

Detta gör GPS-trackers betydligt mer självständiga.

Fördelar med GPS-trackers

• Fungerar oberoende av andra telefoner
• Möjliggör verklig långdistansspårning
• Lämpliga för djur som kan röra sig över stora områden
• Mer tillförlitliga i nödsituationer och vid rymning

GPS-trackers är utvecklade för utomhusbruk och verkliga situationer där ett djur faktiskt kan försvinna.

Hybridlösningar: när teknologier kombineras

Moderna GPS-trackers använder ofta en hybridlösning:

• Bluetooth när djuret är nära ägaren (låg strömförbrukning)
• Mobil IoT när djuret befinner sig längre bort

Detta ger både god batteritid och hög tillförlitlighet beroende på situation.

Räckvidd i praktiken

Skillnaden i räckvidd är ofta avgörande:

• Bluetooth: vanligtvis några tiotals meter
• GPS + mobilnät: så långt mobilnätet når

För husdjur som rör sig fritt kan detta vara skillnaden mellan att snabbt hitta djuret – eller inte alls.

Batteri: missuppfattningar och verklighet

Bluetooth-trackers har ofta lång batteritid eftersom de gör väldigt lite. GPS-trackers förbrukar mer energi eftersom de:

• Beräknar position via satelliter
• Kommunicerar via mobilnät

Batteritid måste därför alltid bedömas i relation till funktionalitet – inte isolerat.

Vilken lösning passar vilket behov?

Valet av teknik bör baseras på användning:

• Bluetooth-tracker: korta avstånd, låg risk, inomhus eller urbana miljöer
• GPS-tracker: utomhusbruk, högre risk, fri rörelse

Sammanfattning

Bluetooth-trackers och GPS-trackers löser helt olika problem. Bluetooth lämpar sig för närhet och enkel återfinning, medan GPS är utvecklat för verklig spårning över längre avstånd.

För husdjur som kan rymma, försvinna eller röra sig långt hemifrån är GPS-baserade lösningar i grunden mer tillförlitliga än rena Bluetooth-trackers.